En val har strandat på myren.
Naturläran har dessvärre inget stycke om valar, därför kommer ett om havets sälta som jag tycker om:
"En följd af hawfets stora salthalt är den, att hafswattnet är tyngre än flodwatten och sjöwatten, så att en kanna hafswatten wäger mera. Fördenskull flyta ting lättare på hafwets watten och sjunka icke ned så djupt deri; det har nog hwar och en märkt, som försökt simma både i salt och sött watten. Ett lastadt skepp ligger fördenskull högre och går icke så djupt i hafwet, som i en flod.
Den wettgiriga menniskan frågar äfwen här: hwarföre skall hafwets watten wara salt? Dertill kunna wi finna flere orsaker; salt är nödvändigt för många djur och wexter på landet, hwarföre det ock finnes i wanligt källwatten, och äfwen menniskan erhåller ur hafwet en god del af det salt hon behöfwer; för wexterna och djuren i hafwet är saltet ännu nödwändigare; och om icke hafswattnet wore salt, skulle det snart komma i förruttnelse. Många andra skäl finnas hwilka wi icke förmå inse; men säkert är att 'Gud hafwer skickat hwart och ett, till hwad det besynnerligen nyttigt skall wara'."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar